Utskriftsversion
Förundersökningsledare har varit Per Lind, chefsåklagare vid Riksenheten för polismål i Malmö. Han har idag beslutat att lägga ned förundersökningen om misstänkt tjänstefel eftersom gärningen inte utgör ett brott.
I åklagarens beslut framförs kritik mot Säkerhetspolisen. Kritiken gäller bland annat brister i interna regelverk och i utbildningen om hanteringen av hemliga tvångsmedel.
— Jag ser synnerligen allvarligt på kritiken eftersom det handlar om hur vi hanterar de befogenheter vi har fått för att klara vår uppgift, säger säkerhetspolischef Anders Danielsson.
Under tiden förundersökningen har pågått har Säkerhetspolisen bedrivit ett internt förbättringsarbete och vi har själva rättat till flera av de brister som framkommit. Vi har skärpt våra rutiner så att det blivit tydligare var ansvaret ligger. Omedelbart efter SIN:s kritik påbörjades även arbetet med att ta fram ett nytt regelverk. Uppföljningen av tvångsmedelshanteringen har också utökats.
— Nu återstår fortsatt arbete med att öka kunskapen hos chefer och medarbetare samt ytterligare förbättra regelverken och rutinerna, betonar Anders Danielsson.
Bristerna har tidigare uppmärksammats i media och befattningshavare på Säkerhetspolisen har svarat på frågor om det, bland annat i programmet Adaktusson i TV8 (28 september 2009) och i tidningen Ny Teknik (28 maj 2009).
FAKTA
Domstol beslutar om användande av tvångsmedel efter begäran från åklagare. Tvångsmedel kan få användas i förundersökningar av brott som kan ge fängelse i minst två år samt vissa andra brott av speciell karaktär. Undantaget är hemlig rumsavlyssning som endast får användas för mycket allvarliga brott, det vill säga brott som har ett minimistraff om fängelse i fyra år.
De tvångsmedel som är tillåtna i Sverige är:
• Hemlig teleavlyssning som innebär att ta del av en misstänkt persons kommunikation med enskilda personer via telefon eller internet.
• Hemlig teleövervakning som innebär att ta del av tekniska uppgifter vid kommunikation över internet eller telefon för att utröna vem eller vilka en misstänkt person har kontakt med.
• Hemlig kameraövervakning som innebär att kameror placeras ut för att bevaka en plats som har koppling till det brott som utreds.
• Hemlig rumsavlyssning - så kallad buggning - som innebär att ta del av tal i enrum, samtal mellan andra eller förhandlingar vid sammanträde eller annan sammankomst som allmänheten inte har tillträde till.
• Postkontroll som innebär möjligheten att beslagta brev och paket för att ta del av det som skickas till eller från en misstänkt person.
Säkerhetspolisens användning av hemliga tvångsmedel är reglerat i rättegångsbalken, lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott samt lagen (2007:978) om hemlig rumsavlyssning.
