Säpo

Underrättelsehotet mot Sverige är ett säkerhetshot

2019-03-14

Hotet från främmande makts säkerhets- och underrättelsetjänster har breddats och antagit nya former. Inom ramen för en gråzon vill andra stater påverka Sverige för att nå sina säkerhetspolitiska mål. Det konstaterar Säkerhetspolisen i årsboken för 2018.

Underrättelsehotet mot Sverige är mer omfattande än på flera år. Samtidigt som den tekniska utvecklingen har gjort andra staters cyberinhämtning mer avancerad pågår den traditionella inhämtningen, att man värvar agenter. Det ger både bredd och djup i främmande makts inhämtning av hemlig information.

Säkerhetspolisen har vetskap om att ett 15-tal stater bedriver olika former av underrättelseinhämtning i Sverige.

– Det finns både avsikt och förmåga från främmande makt att påverka Sverige. Ryssland utgör det största underrättelsehotet och vi kan se att underrättelsehotet mot Sverige också är ett säkerhetshot, säger Daniel Stenling, enhetschef för kontraspionage hos Säkerhetspolisen.

Ständig inhämtning

Ryssland har under de senaste åren visat en tydlig avsikt och utvecklat sin förmåga att aktivt och dolt påverka andra stater. Denna avsikt och förmåga där man agerar i en gråzon mellan fred och väpnad konflikt märks tydligt inte minst i relationerna med västländer och i Rysslands närområde.

– Ryssland har utvecklat en gråzonsdoktrin som innebär att man vill kunna påverka Sverige och andra länder för att nå sina säkerhetspolitiska mål, utan att provocera fram en militär konflikt. Inom ramen för gråzonen pågår ständig inhämtning av känsliga uppgifter som kan användas för att destabilisera ett land om eller när det behövs, säger Daniel Stenling.

Kinas ambition att gå från regional till global stormakt gör att deras intressesfär nu sträcker sig allt längre bort. Därmed kan Sverige komma att påverkas. Även Kina ägnar sig åt aktiviteter inom gråzonen.

– Utvecklingen skapar ett stort behov av en ökad förmåga hos Säkerhetspolisen, försvarsunderrättelsemyndigheterna och andra myndigheter som har ansvar för att möta angrepp som inte främst utgör militära hot. Vi måste tänka bredare kring begreppet kontraspionage och Sveriges säkerhet. Både statlig verksamhet och det privata näringslivet måste behålla hemligheter och skydda sårbarheter, säger Daniel Stenling.

Säkerhetspolisens årsbok 2018