Utländska direktinvesteringar
Den 1 december 2023 träder en ny lag i kraft i syfte att hindra utländska företagsköp som kan skada Sveriges säkerhet eller allmän ordning eller allmän säkerhet. Säkerhetspolisen är samverkande myndighet.
Utländska direktinvesteringar kan inverka skadligt på säkerheten i Sverige, bland annat genom att försvaga Sveriges oberoende och möjliggöra säkerhetshotande verksamhet från främmande makt.
Säkerhetspolisen arbetar långsiktigt och målmedvetet för att minska främmande makts tillgång till eller inflytande över verksamheter eller resurser som kan ha en negativ inverkan på säkerheten i Sverige.
Den första december 2023 träder lagen (2023:560) om granskning av utländska direktinvesteringar i kraft. Den syftar till att hindra skadliga utländska direktinvesteringar i skyddsvärd verksamhet.
Regeringen har utsett Inspektionen för strategiska produkter (ISP) till granskningsmyndighet. Säkerhetspolisen är samverkande myndighet tillsammans med Försvarsmakten, Kommerskollegium, Försvarets materialverk (FMV) och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).
Om en utländsk aktör önskar direktinvestera i skyddsvärd verksamhet ska de enligt lagen göra en anmälan till ISP. En direktinvestering görs i syfte att, utöver avkastning, erhålla och utöva kontroll över en verksamhet. Med kontroll avses i första hand att någon juridisk eller fysisk person på investerarsidan efter investeringen kommer att kontrollera tio procent eller mer av rösterna i verksamheten.
Säkerhetspolisen kommer att få möjlighet att yttra sig i samband med att en anmälan kommer in. Om Säkerhetspolisen anser att en utländsk direktinvestering kan innebära skadlig inverkan på säkerheten i Sverige kan myndigheten meddela detta till ISP. Utifrån de underlag som kommit in från bland annat samverkande myndigheter fattar sedan ISP i ett första steg beslut om en granskning ska inledas. I ett andra steg bedömer ISP, med stöd av samverkande myndigheter, om en utländsk direktinvestering kan godkännas, godkännas med villkor eller förbjudas.
ISP har även möjlighet att själva initiera en granskning. Detta om investeringen är anmälningspliktig men någon anmälan inte har inkommit, eller om investeringen inte är anmälningspliktig, men det finns anledning att anta att investeringen kan inverka skadligt på säkerheten i Sverige. Som granskningsmyndighet har ISP dessutom rätt att meddela sanktionsavgifter vid överträdelser av lagen. ISP har även rätt att besluta om förelägganden som kan förenas med vite.
Läs mer ISP:s webbplats
Senast ändrad
13 december 2023
Fakta UDI
Med skyddsvärd verksamhet avses enligt UDI-lagen:
- Vissa typer av samhällsviktig verksamhet
- Säkerhetskänslig verksamhet
- Prospektering, utvinning, anrikning eller försäljning av kritiska råvaror eller av metaller eller mineral som annars är strategiskt viktiga för Sveriges försörjning.
- Behandling i stor omfattning av känsliga personuppgifter eller lokaliseringsuppgifter i eller genom en vara eller tjänst.
- Tillverkning/utveckling av, forskning om eller tillhandahållande av kontrollerade produkter med dubbla användningsområden (PDA), eller tillhandahållande av tekniskt bistånd för sådan PDA.
- Tillverkning/utveckling av, forskning om eller tillhandahållande av krigsmateriel, eller tillhandahållande av tekniskt stöd avseende krigsmateriel.
- Forskning om, eller tillhandahållande av, produkter eller teknik inom framväxande teknologier eller annan strategiskt skyddsvärd teknologi, eller verksamhet med förmåga att tillverka eller utveckla sådana produkter eller sådan teknik.
Dela denna artikel