Klimatförändringar, stormaktskonkurrens, geopolitiska konflikter och en snabb utveckling av ny teknologi har satt ökat fokus på Arktis. I Sverige bedrivs det säkerhetshotande aktivitet mot svenska intressen i nordligaste Sverige.

Det görs för att minska beroendet av strategiskt viktiga råvaror och teknologier från Kina, och därmed sårbarheter. Tillgång till, och utvinning av, denna typ av råvaror i norra Sverige kan därför komma att öka den strategiska och ekonomiska betydelsen för området, vilket även kan komma att leda till en ökad säkerhetshotande verksamhet från främmande makt.

Både Kina och Ryssland bedriver redan idag säkerhetshotande verksamhet i nordligaste Sverige. I och med ett medlemskap i Nato och Finlands inträde i försvarsalliansen, förlängs Natos gräns i de arktiska regionerna. Redan idag rör Rysslands intresse av norra Sverige främst svensk militär förmåga. Kina har däremot en uttalad ambition att bli en polar stormakt.

Klimatförändringarna har lett till nya ekonomiska möjligheter, där naturresurser i form av gas, olja, malm, mineraler och fiskeriresurser tillgängliggörs, och sjöfartsleder blir farbara under en större del av året vilket skulle kunna förkorta transporttiden för fartyg från Asien till Europa avsevärt.

Ur ett kinesiskt perspektiv har de förändrade förutsättningarna i Arktis inneburit att området öppnats upp som en global arena där även icke-arktiska länder kan ha legitima intressen. Kinas intresse av regionen är nära kopplat till regimens ambition att bli en ledande rymdnation. Kinas säkerhetshotande verksamhet i norra Sverige handlar framför allt om underrättelse- och påverkansverksamhet mot politiskt beslutsfattande samt mot mål inom den svenska forsknings- och utvecklingssektorn. Detta då Sverige besitter spetskompetens och avancerad teknologi och bedriver forskning med relevans för Arktis.