Säkerhetspolisen 2023/24
Allvarligt säkerhetsläge
En orolig omvärld påverkar Sverige. Hotbilden är komplex där hoten går in i varandra och förstärks. Det allvarliga säkerhetspolitiska läget kommer sannolikt att bestå under en längre tid och inverkar på hotet från såväl främmande makt som våldsbejakande extremism.
– Vi behöver lära oss att leva med det försämrade säkerhetsläget, ta det på allvar och agera, säger Charlotte von Essen, säkerhetspolischef.
Förnekbara angrepp, desinformation, systematiska säkerhetshotande aktiviteter och ett fortsatt högt terrorhot. Hoten som riktar sig mot Sverige är komplexa. De går in i varandra och förstärks på så sätt. De yttre hoten har betydelse för den inre säkerheten. Läget kan försämras, vilket vi alla måste ha en beredskap för.
Vid Säkerhetspolisen ser vi säkerhetshotande aktiviteter inom alla våra verksamhetsområden som kontraspionage, säkerhetsskydd, kontraterrorism och författningsskydd samt personskydd. Vi arbetar intensivt inom alla områden för att möta och hantera hot som riktas mot Sverige. Sverige ska inte vara en plattform varken för främmande makt eller våldsbejakande extremister. Våra skyddspersoner ska kunna genomföra sina uppdrag på ett tryggt och säkert sätt. Sverige ska skydda det mest skyddsvärda, våra hemligheter.
Som nationell säkerhetstjänst måste vi kunna hantera såväl de kortsiktiga hoten som de långsiktiga. Både de direkta och de indirekta. När läget successivt försämras kan det vara svårt att se om det rör sig om en eskalerad situation. Olika händelser och perspektiv behöver läggas samman för att se helheten. Här är samarbetet och möjligheten att dela information med våra samarbetspartners avgörande för att skapa en så heltäckande lägesbild som möjligt.
Främmande makts systematiska säkerhetshotande verksamhet mot Sverige bedrivs brett. Allt från anskaffning av teknik till cyberangrepp för att stjäla information och kunskap. Även kartläggning av oppositionella, försök att påverka svenskt beslutsfattande och planering av attentat mot individer i Sverige förekommer.
Kriget i Ukraina fortsätter att prägla säkerhetsläget i Europa och Sverige. Beroende på utgången av Rysslands anfallskrig kommer även hoten mot Sverige att påverkas sett till rysk riskbenägenhet vad gäller påverkan och sabotage mot mål i västvärlden. Vi vet också att Ryssland har ett stort behov av teknik och utrustning för att upprätthålla sin militära förmåga för att fortsatt bedriva anfallskriget mot Ukraina. På både olagliga och lagliga sätt försöker de komma över teknik. Sverige som ligger långt fram inom utveckling, innovation och kunskap är ett attraktivt mål.
Framför allt Ryssland men också Kina och Iran utgör fortsatt de största hoten mot Sverige. Länder som verkar, och till viss del samverkar, för att förändra den nuvarande säkerhetsordningen. De agerar allt mer offensivt för att nå sina mål. Deras säkerhetshotande verksamhet kan även komma att hota andra västländers säkerhet, och vi måste göra allt vi kan för att förhindra att främmande makt stärker sin egen förmåga på bekostnad av Sverige och andra länder.
Vi kan skydda oss bättre. En hel del har gjorts, och görs, men det behöver bli ännu bättre. En avgörande del är att vi bättre skyddar våra mest skyddsvärda hemligheter.
Nya arenor i fokus
Intresset för nya områden ökar hos främmande makt. Arktis är ett exempel, vars råvaror och strategiska position påverkar svenska intressen. Samtidigt får en tilltagande kapprustning och militarisering av rymden även konsekvenser för Sverige då stora delar av säkerhetskänsliga och samhällsviktiga verksamheter är beroende av rymdtjänster. Den snabba tekniska utvecklingen, inte minst inom artificiell intelligens, AI, medför möjligheter men också att nya hot och sårbarheter uppstår.
Under det senaste året har Säkerhetspolisen hanterat konsekvenserna av det som skett i spåren av en förändrad Sverigebild. Kraftiga reaktioner på koranbränningar, i kombination med desinformationskampanjer som att svenska myndigheter kidnappar muslimska barn, samt bilden av Sverige som ett islamfientligt land har lett till att Sverige ses som ett mer legitimt mål bland våldsbejakande extremister. Som en konsekvens har terrorhotnivån höjts och ligger på ett högt hot. Detta blev extra tydligt vid det tragiska dådet i Bryssel då svenskar dödades och skadades just för att de var svenskar. Bilden av Sverige har ytterst blivit en fråga om vår säkerhet.
Konflikter i Mellanöstern och strider mellan terrorstämplade Hamas och Israel bidrar till polarisering och påverkar även aktörer i Sverige. Oroliga tider utnyttjas av våldsbejakande extremister för att sprida misstro inte minst online. Detta kan påverka ensamagerande eller grupper som kan vägledas från aktörer utomlands, att gå från ord till handling. Utvecklingen utnyttjas av främmande makt.
Vid Säkerhetspolisen samverkar vi både nationellt och internationellt med säkerhetstjänster och polismyndigheter för att förhindra våldsbejakande extremism och terrorism. Vi analyserar och bedömer utvecklingen noga för att kunna agera när det behövs. Mycket av vårt arbete sker i det dolda, och det ska det göra. Som nationell säkerhetstjänst är vårt mål ofta att gå in tidigt för att förhindra att något mycket allvarligt skulle kunna inträffa.
Hoten går in i varandra och förstärks
I sin säkerhetshotande verksamhet använder sig främmande makt av ombud, proxys, för att nå sina syften som till exempel att svartmåla Sverige och försöka öka polariseringen. Detta kan i sin tur påverka andra skeenden som Natoprocessen eller attentatshotet. Användandet av ombud är utformat för att vi inte ska förstå eller veta att det är främmande makt som står bakom. I samband med förra årets koranbränningar vet vi att utländska aktörer utnyttjade situationen för att bland annat flytta vårt, Sveriges, fokus. Hoten går som sagt in i varandra och förstärks.
När antistatliga krafter och våldsbejakande extremister sprider konspirationsteorier och desinformation om ett Sverige i förfall riskerar det att ytterst underminera tilltron till samhället och det demokratiska systemet.
Förtroendet för samhällets institutioner är i allmänhet stort. Men vi ska ta dessa signaler på allvar. Hela samhället behöver fortsatt arbeta med att bibehålla tilltron och förtroendet för institutioner och det politiska beslutsfattandet.
I det allvarliga omvärldsläge vi befinner oss är det av yttersta vikt att det finns en försvarsvilja och en vilja att stå upp för vår demokrati. Säkerhetspolisen arbetar målmedvetet och långsiktigt med att förhindra och avbryta angrepp och aktiviteter för att göra Sverige till en mindre attraktiv plattform. Men många andra kan och måste också vidta åtgärder som gör skillnad.
Säkerhetsläget ställer krav på skyddet
Det allvarliga omvärldsläget gör det än mer viktigt att skydda säkerhetskänslig verksamhet och samhällsviktiga funktioner som till exempel energiförsörjning, transporter, telekom och den finansiella sektorn. Sverige måste vara berett att kunna möta olika former av angrepp där subversiv verksamhet som cyberangrepp, angrepp mot kritisk infrastruktur och påverkansoperationer kan förekomma.
Vi kan skydda oss bättre. En hel del har gjorts, och görs, men det behöver bli ännu bättre. En avgörande del är att vi bättre skyddar våra mest skyddsvärda hemligheter, som i många fall är digitala.
Bland säkerhetskänsliga verksamheter och samhällsviktiga funktioner finns en allt större medvetenhet kring arbetet med säkerhetsskydd. Samtidigt finns fortsatt stora brister och sårbarheter som kan utnyttjas av kvalificerade hotaktörer.
I takt med att förståelsen växer kring de hot som riktas mot Sveriges inre säkerhet ser vi även att det finns en vilja i samhället att bidra och göra en insats. Det ser vi glädjande nog inte minst i antalet ansökningar om att jobba hos oss vid Säkerhetspolisen.
Det är tillsammans som vi bygger motståndskraft. Vi behöver lära oss att leva med det försämrade säkerhetsläget, ta det på allvar och agera. Det är tid att vi kraftsamlar för att möta säkerhetshoten.