Handboken Personlig säkerhet
10. Utpressning, stalkning och rättshaveristiskt beteende
Utpressning, stalkning och rättshaveristiskt beteende
Med ett politiskt uppdrag eller offentligt yrke följer en risk att bli trakasserad på olika sätt av okända personer. Det kan exempelvis ske genom telefonsamtal, besök, brev, mejl eller sociala medier.
Samla och dokumentera kontakt eller kontaktförsök om du upplever dig hotad eller förföljd.
Det händer att personer vill störa det demokratiska beslutsfattandet genom utpressning. En utpressare kan använda sig av olika metoder och hot för att tvinga till sig något eller för att påverka beslut. Ibland kan förtäckta insinuationer räcka för att skrämmas. Hållhakar och svagheter kan också utnyttjas. Utpressare kan också ställa krav på att polisen inte ska blandas in. Om en sådan situation uppstår, kontakta säkerhetsansvariga i din organisation och fundera noga på hur kommunikation med Polismyndigheten och andra berörda ska gå till. I dessa situationer är det viktigt att hålla informationen i en så liten krets som möjligt.
Det är bra att ha kontinuerliga samtal med säkerhetsansvariga i din organisation och uppdatera dem om det sker något i privatlivet som skulle kunna utnyttjas av någon med onda avsikter.
Myndigheter, företag och organisationer kan också utsättas för utpressning. Motivet är då ofta att störa verksamheten, produktionen eller kommunikationen, men det kan även göras för att försöka påverka beslut.
Stalkning
Olaga förföljelse kallas ofta för stalkning. Men stalkning är ett vidare begrepp som kan innefatta både brottsliga och icke brottsliga handlingar som kan uppfattas som störande, kränkande eller skrämmande för den som blir utsatt. Olaga förföljelse är en brottsrubricering som innebär att en gärningsperson begår upprepade brottsliga handlingar, däribland misshandel, olaga tvång, olaga hot, hemfridsbrott eller olaga intrång, ofredande, sexuellt ofredande, skadegörelse eller överträdelse av kontaktförbud.
Om du upplever dig vara förföljd och hotad är det viktigt att anmäla både till säkerhetsansvariga i organisationen och Polismyndigheten. Det är viktigt att det görs en bedömning av den misstänkta personen. Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen bedömer om den misstänkta personen är ett hot för din säkerhet eller mot din familj. Därefter görs en bedömning av vilka eventuella skyddsåtgärder som behövs. Detta bör ske i samverkan med säkerhetsansvarig i organisationen. Ett juridiskt biträde eller en motsvarande person kan vara ett stöd och kan även medverka i planeringen av åtgärder.
- Var tydlig med att du inte vill ha någon kontakt med personen. Undvik därefter all kontakt. Varje kontakt kan innebära en positiv förstärkning och kan öka risken för fortsatt förföljelse, med ökad intensitet.
- Var uppmärksam på att personen kan göra en digital kartläggning av dig och använda en mängd olika konton och namn för att söka kontakt, exempelvis via mejl eller i sociala medier.
- Ändra vardagsrutiner genom att gå nya vägar, ändra tider för olika göromål eller välja nya butiker när du handlar. Du kan också behöva byta telefonnummer och mejladress.
- Var uppmärksam när du använder internet, se till exempel över dina säkerhetsinställningar på sociala medier och andra plattformar.
- Har du medarbetare som tar emot dina mejl, inkommande samtal eller modererar dina sociala mediekonton behöver ni ha en dialog om hur hot ska hanteras.
- Gör en polisanmälan varje gång du utsätts för något.
- Berätta om situationen för säkerhetsansvarig i din organisation. Personen kan komma att försöka ta sig in på arbetsplatsen.
- Dokumentera kontakt eller kontaktförsök från personen genom att spela in telefonsamtal, skriva upp tidpunkter du blivit förföljd samt när och på vilket sätt du har blivit trakasserad. Spara all information, som exempelvis mejl, sms, samtalslistor i telefonen och alla former av meddelanden som kan styrka hot och trakasserier. Det kan vara viktiga bevis. Berätta för personer i din närhet att du känner dig utsatt.
- Samarbeta med Polismyndigheten och andra professionella för att få råd kring hur du kan agera. Det går att ansöka om kontaktförbud hos Polismyndigheten.
Personer med rättshaveristiskt beteende
Den som arbetar inom offentlig sektor kan någon gång ha varit i kontakt med en person med ett rättshaveristiskt beteende. Det kan vara svårt att bemöta dessa människor på ett sätt som tillfredsställer deras behov.
Att bli utsatt för en rättshaverist eller annan förföljelse kan leda till att det behöver göras anpassningar på arbetsplatsen för den utsatta personen. I första hand ska du koppla in den egna säkerhetsorganisationen, men om behov uppstår kontakta Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen, beroende på vem som är ansvarig. Bedömning och åtgärder beror på om hotet är personligt riktat eller enbart mot en funktion och arbetsuppgifter, men också hur situationen upplevs. För arbete som kan innebära risk för våld och hot ska det finnas särskilda säkerhetsrutiner.
- Ha en handlingsplan för hur organisationen ska hantera en upprörd, arg eller hotfull person.
- Det är bra att ha en hög servicenivå, men till en viss gräns i dessa fall.
- Vid kontakt med en person med rättshaveristiskt beteende – behåll lugnet, höj inte rösten, dras inte med i diskussionen och argumentera inte emot. Var saklig och hänvisa till vad som går att göra, exempelvis enligt lagstiftning och rutiner.
- Visa empati och tydlighet. ”Jag hör vad du säger och förstår hur du ser på saken. Men detta är vad jag kan göra”.
- Svara på det som efterfrågas, inte mer. Hänvisa till en annan person om ärendet inte rör det egna området.
- Förstå att det inte går att förändra personens åsikter. Ifrågasätt inte vanföreställningar.
- Vid långvarig eller komplicerad kontakt, prova att hänvisa till en annan handläggare eller kollega.
- Låt personen i fråga få sista ordet, kommentera inte ytterligare.
- Avsluta eller avbryt samtal som blir kränkande, hotfulla eller meningslösa.