Handboken Personlig säkerhet
4. Traditionella och sociala medier
Traditionella och sociala medier
Att medverka i medier och använda sociala medier är en självklarhet för många förtroendevalda för att nå ut med budskap och interagera med väljarna. När du gör det är det också viktigt att tänka på säkerheten.
Skapa en genomtänkt hållning för vad, när och hur du kommunicerar i medier och sociala medier, utifrån ett säkerhetsperspektiv.
Det är viktigt att fundera i förväg på vilka sammanhang och platser du visar upp och vilka uttalanden och kommentarer du gör i medier och sociala medier. Hemmet, familjen och miljöer du besöker regelbundet ska inte exponeras. Kommentera inte säkerhetsåtgärder du vidtar. Gör uttalanden och kommentarer med eftertanke utifrån säkerhetssynpunkt.
Undvik även att nämna arbets- eller partikamrater i intervjuer eller i kontakt med media om det inte är förankrat hos dem. Om det finns pressansvariga på arbetsplatsen eller i partiet kan du rådfråga dem vid osäkerhet. Vid minsta tveksamhet kontakta den egna organisationen innan publicering. Hot ska polisanmälas.
Sociala medier
Sociala medier gynnar innehåll som manar till engagemang, reaktioner och debatter. Samtalstonen skruvas lätt upp i diskussioner.
Risken för att bli föremål för storskaliga och plötsliga kontroverser är särskilt hög om man är en offentlig person, såsom politiker, journalist eller opinionsbildare. Det är yrkesroller som driver frågor där många personer har starka åsikter. Du som är politiskt aktiv och din organisation behöver ha en handlingsplan för hur ni ska agera i sociala medier. Tonläget, och därmed eventuell hotbild, kan förändras och höjas på kort tid och ni kan snabbt behöva analysera, nyansera eller dementera uppgifter som cirkulerar. En handlingsplan kan också vara ett bra stöd vid beslut om eventuella säkerhetsåtgärder ifall situationen skulle bli allvarlig. Använd blockeringsfunktioner på tjänster vid behov och polisanmäl hot.
Tänk även på den personliga integriteten i sociala medier. Ett råd är att skapa en öppen offentlig sida i sociala medier som hålls avskild från din privata sida, där du helst ska ha stängd profil, det vill säga att profilen endast är synlig för personer du har godkänt. Var noga med att använda ett starkt lösenord, helst tvåfaktorsautentisering och att byta lösenord med jämna mellanrum. Då minskar du risken för att ditt konto blir kapat.
- Skapa en genomtänkt hållning för vad, när och hur du kommunicerar i sociala medier, utifrån ett säkerhetsperspektiv.
- Se över vad du exponerar, vilken sorts innehåll och foton du lägger ut. Publicera inte bilder där det går att identifiera bostadsadressen eller andra uppgifter om ditt privatliv.
- Berätta helst om möten och event som redan har skett, inte om sådant som ska ske. Det minskar risken att bli kartlagd eller uppsökt av personer.
- Använd inte funktioner som avslöjar den geografiska positionen om det inte är nödvändigt.
- Låt om möjligt utpekade medarbetare moderera kommentarer och meddelanden i dina publika konton istället för att läsa allt själv.
- Ta fram en handlingsplan för hur hot- och hatfyllda kommentarer ska hanteras. Ta gärna hjälp av kommunikationsavdelningen och säkerhetsansvariga i organisationen.
- Vid hot, skärmdumpa inläggen och kontakta i ett första steg säkerhetsansvariga i din organisation som i sin tur kan kontakta Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen.
- Undvik att exponera eller ge en inblick i vanor såsom tränings- eller shoppingrutiner eller platser du regelbundet besöker.
- Fråga personer som medverkar i inlägg och på bilder om godkännande före publicering.
- Berätta även i privata sammanhang om vad som gäller för din egen medverkan i sociala medier. Be vänner och familj att undvika att ange geografisk plats, oavsett social medieplattform.
- Se över säkerhetsinställningar med jämna mellanrum och aktivera tvåfaktorsautentisering.
- Tänk på att säkerhets- och underrättelsetjänster runt om i världen systematiskt inhämtar information från öppna källor.
- Räkna med att den information som en gång lagts ut på internet alltid finns kvar.
Källkritik
Vi nås av information från många olika källor, och det är inte alltid lätt att veta vad som är verkligt eller inte. Därför behöver du vara källkritisk till alla typer av innehåll, oavsett om det är text, ljud eller bilder.
Med AI går det att påverka innehåll på ett sätt som gör det mycket svårt att skilja på autentiskt och falskt material. Det går både att skapa nytt video- eller ljudmaterial och att byta ut exempelvis ansikten och röster i redan existerande material. Dessa förfalskningar, deepfake, gör det möjligt att klippa in en person i ett sammanhang som inte stämmer. Det kan användas för att vilseleda och sprida desinformation och kan även hända politiska företrädare. Du behöver vara uppmärksam så att du själv inte utsätts eller utnyttjas. Ett kritiskt tänkande garanterar inte att du undviker att bli lurad, men gör dig mer medveten om riskerna.
- Vem är avsändaren? Kan du hitta den ursprungliga källan?
- Vad är det bakomliggande syftet med informationen? Är det propaganda eller information?
- Vem tjänar på att du sprider informationen? Har någon ett intresse av att vinkla uppgifterna?
- Hänvisas det till källor? Är dessa källor tillförlitliga?
- Finns det fler källor som säger samma sak och bekräftar informationen?
- Hur gammal är informationen? Är den fortfarande relevant och aktuell?
Läs mer om Myndigheten för psykologiskt försvars webbplats mpf.se och källkritik på Internetstiftelsens webbplats internetkunskap.se.