Handboken Personlig säkerhet
5. Hantera hot och angrepp
Hantera hot och angrepp
Att som politiker vara förberedd på hot kan göra det lättare att agera korrekt. Du kan i förväg tänka igenom olika scenarier och handlingsalternativ för situationer som skulle kunna uppstå vid ett offentligt framträdande, på nätet, på arbetsplatsen eller vid bostaden.
Genom att vara uppmärksam på vad som händer kan du anpassa ditt agerande utifrån situationen.
E
n hotfull situation kan bland annat handla om påträngande personer, oönskade påhälsningar och gåvor. Hot kan också framföras via brev, telefon, mejl eller i sociala medier. Ett första råd är att försöka hålla sig lugn. Genom att vara uppmärksam på vad som händer kan du anpassa ditt agerande utifrån situationen och hur den förändras. Försök att vara saklig även vid provokationer. När du bemöter en person, försök få denne att bryta sitt handlingsmönster genom att föreslå alternativ till personens agerande.
Om en situation är hotfull gäller det att både bedöma avsikten hos personen ifråga och hur du behöver agera. Det kan handla om att ropa på hjälp, fly från platsen eller att försvara dig. Handla alltid med eftertänksamhet.
Hot på internet och telefon
En direkt reaktion på ett hotfullt meddelande kan vara att snabbt radera det. Men för att en utredning ska kunna bedrivas och någon lagföras är det viktigt att du inte raderar hot eller trakasserier som kommer in via mejl, sociala medier eller sms. De behövs bland annat för att kunna spåra var de har skickats ifrån. Vissa meddelanden raderas med automatik efter en viss tid eller om avsändaren väljer att ta bort det, beroende på plattform. Ta därför en skärmdump av det hotfulla meddelandet.
Hot eller trakasserier via telefon eller via internet bör snarast anmälas till säkerhetsansvarig i organisationen och Säkerhetspolisen alternativt Polismyndigheten beroende på vem som har utsatts för hotet. I en eventuell brottsutredning kan det gå att spåra vem som använt det aktuella telefonnumret eller IP-adressen.
Vad är ett hot?
Det händer att politiker får ta emot både hot och hat. Hat är obehagligt att för den som utsätts, men att skriva hatiska kommentarer till någon behöver i sig inte vara brottsligt. Hot behöver inte heller alltid vara ett brott, det beror på hur det är utformat. Om antalet hatfulla kommentarer eller liknande ökar bör du kontakta säkerhetsansvariga då det kan vara en indikation på en ökad hotbild.
Ibland kan det vara svårt att skilja mellan hot och hat. Är du osäker om du utsatts för olaga hot eller inte, prata med säkerhetsansvarig och bedöm om agerandet ska polisanmälas.
Anmäl alla hot
Om hot, våld eller trakasserier förekommer trots förebyggande åtgärder finns det flera saker att göra. Hot ska polisanmälas. Informera säkerhetsansvarig i den egna organisationen eller närmaste chef om det inträffade. Det ger dem de bästa förutsättningarna att fortsätta bygga ett bra skydd. Dokumentera och spara sådant som har anknytning till det misstänkta brottet då det kan underlätta utredningen.
Beroende på vem hotet är riktat mot och motivet bakom hotet är det antingen Säkerhetspolisen eller Polismyndigheten som utreder brottet. Säkerhetspolisen ansvarar för den centrala statsledningen. Om exempelvis ett hot framförs mot någon i den centrala statsledningen och hotet är politiskt motiverat samt handlar om olaga hot eller olaga förföljelse är det som utgångspunkt Säkerhetspolisens ansvar.
I och med en anmälan kan brottsoffer- och personsäkerhetsarbetet uppgraderas. En anmälan underlättar också underrättelsearbetet. Även om en anmälan inte kan knytas till en gärningsperson kan den vara en viktig pusselbit för att analysera liknande brott och tillvägagångssätt. I samband med polisanmälan kan polisen ge information om lämpligt brottsofferstöd och vad det går att göra för att skydda dig själv och dina närmaste. Finns det en hotbild görs en skyddsplan och eventuella säkerhetsåtgärder planeras i dialog med den som hotet riktas mot. Det är Säkerhetspolisen alternativt Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten som fattar beslut om åtgärder i samband med misstanke om brott.
Under en brottsutredning omfattas uppgifter som kan innebära skada eller men för de inblandade personerna eller för utredningen av sekretess. I vissa fall pågår brottsutredningen parallellt med skyddsarbetet och kan leda till att en gärningsperson identifieras, åtalas och döms. I andra fall går det inte att driva utredningen framåt och förundersökningen läggs ned, men då kan skyddsarbetet ändå fortsätta. Skyddsarbetet beror med andra ord inte på om en gärningsperson har identifierats eller inte, utan utformas efter behovet som finns.
- Olaga hot 4 kap. 5 § brottsbalken
Olaga hot är hot om brottslig gärning på sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig rädsla för egen eller annans säkerhet till person, egendom, frihet eller frid. Hot om brottslig gärning kan vara något som uppfattas vara ett påstående om att ett brott kommer att utföras. Hotet kan till exempel avse våld mot person eller skadegörelse. Även förtäckta hot kan utgöra ett sådant hot, om brottslig gärning antyds på något sätt.
- Ofredande 4 kap. 7 § brottsbalken
Brottet ofredande är när någon fysiskt antastar eller utsätter någon annan för störande kontakter eller annat hänsynslöst agerande om det är ägnat att kränka den utsattes frid på ett kännbart sätt. Med störande kontakter avses kontakter såväl vid personliga sammanträffanden som elektronisk kommunikation.
- Olaga förföljelse 4 kap. 4b § brottsbalken
Brottet olaga förföljelse kan vara aktuellt när det sker upprepade kränkningar mot en och samma person, till exempel olaga hot och ofredande, och var och en av gärningarna har utgjort ett led i en upprepad kränkning av den personens integritet.
- Lyssna uppmärksamt och avbryt inte den som ringer.
- Notera tid, bakgrundsljud, kön, ålder, dialekt och liknande.
- Om möjligt, spela in samtalet.
- Du kan förlänga samtalet genom att upprepa vad uppringaren säger, låtsas som att det inte går att höra ordentligt och genom att använda fraser som ”Förlåt, jag hörde inte riktigt vad du sa?”. Det kan ge mer information och göra det lättare att identifiera vem som ringde.
Läs mer i checklistan ”Vägledning i sociala medier” i kapitlet Traditionella och sociala medier.
Var och en har rätt att försvara sig själv och sin egendom utan att det är brottsligt så länge det inte är uppenbart oförsvarligt. En person som hjälper den som angrips har samma rätt. Rätten till nödvärn gäller mot:
- Påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom.
- Den som med våld eller hot om våld eller på annat sätt hindrar att egendom återtas på bar gärning.
- Den som olovligen trängt in i eller försöker tränga in i rum, hus, gård eller fartyg, eller den som vägrar att lämna en bostad efter tillsägelse.