Det svenska totalförsvaret växer och med det ökar antalet personer som arbetar med säkerhetskänslig verksamhet. Säkerhetsprövning är ett viktigt verktyg för att förhindra att känslig information eller andra skyddsvärda tillgångar hamnar i orätta händer.

Det är viktigt att bedöma medarbetares lämplighet att delta i säkerhetskänslig verksamhet. Den som ska anställas eller på annat sätt delta i säkerhetskänslig verksamhet ska därför genomgå en säkerhetsprövning.

– En säkerhetsprövning görs för att bedöma om en person är lojal mot de intressen som skyddas av säkerhetsskyddslagen och i övrigt pålitlig ur säkerhetssynpunkt. Även personliga sårbarheter som kan vara relevanta i ett säkerhetshänseende ska bedömas, säger Oskar* som arbetar med säkerhetsskydd på Säkerhetspolisen.

Olika roller i säkerhetsprövningen

När en person anställs i en säkerhetskänslig verksamhet som medför att befattningen ska placeras i säkerhetsklass, begär verksamhetsutövaren, i det här fallet arbetsgivaren, en registerkontroll hos Säkerhetspolisen som en del i säkerhetsprövningen. Om det skulle framkomma information i registerkontrollen som kan vara belastande för medarbetaren är det inte upp till Säkerhetspolisen om den här informationen får lämnas ut eller inte.

– Information från en registerkontroll får bara lämnas ut efter beslut från Myndigheten för säkerhet och integritetsskydd. Det är en fristående nämnd som avgör om det som framkommer i registerkontrollen ska lämnas ut till verksamhetsutövaren eller inte, säger Oskar.

Det är verksamhetsutövaren som fattar beslut om en person är lämplig för befattningen och kan anses vara godkänd i säkerhetsprövningen. Säkerhetspolisens registerkontroll är i denna process ett underlag av flera som behöver vägas in i ett slutgiltigt beslut. Registerkontrollen kan ses som ett sätt att verifiera vissa av de omständigheter som har, eller bör ha, framkommit i säkerhetsprövningens inledande skede, kallat grundutredningen.

En kontinuerlig process

Det är ovanligt att personer börjar ett jobb i syfte att infiltrera en verksamhet. Det är vanligare att personer utvecklas till så kallade insiders under anställningen. Det är svårt att på förhand bedöma om en person riskerar att bli en insider och sårbarheter kan ändras över tid. Det är därför fördjupad personkännedom och den uppföljande säkerhetsprövningen är så viktiga.

– Livssituationer förändras och därmed kan också risken att någon blir en insider förändras. Personliga sårbarheter som uppstår över tid kan bland annat handla om ekonomiska problem eller upplevt missnöje på arbetsplatsen. Det kan leda till att en person lockas att utnyttja brister i en verksamhets skydd, säger Oskar.

En stark säkerhetskultur kan bidra positivt till att motverka förekomsten av insiders. Genom den dagliga kontakten kan även ett ändrat beteende eller andra relevanta signaler fångas upp tidigt. Den som träffar en person ofta, exempelvis närmsta chef eller kollegor, har större möjlighet att upptäcka ett avvikande beteende. Att få kännedom om medarbetares sårbarheter är viktigt för att arbetsgivaren ska kunna hjälpa till att reducera dem. Det kan till exempel handla om att koppla in företagshälsovården för att erbjuda hjälp och stöd.

Det är också viktigt att ha processer på plats för att ta emot och hantera tips om oegentligheter.

Ett system i förändring

Under de senaste åren har flera statliga utredningar initierats på området personalsäkerhet. Under hösten 2025 startades två nya utredningar.

Den ena utredningen tar sikte på hur verksamheter som inte är säkerhetskänsliga kan skyddas mot personer som är olämpliga för anställning, exempelvis mot infiltration av organiserad brottslighet. I dagsläget saknas ett ändamålsenligt regelverk för att göra bakgrundskontroller för anställningar inom denna typ av verksamhet.

Den andra utredningen syftar till att utreda om Sverige bör övergå till ett personbaserat klareringssystem. Ett sådant system skulle kunna innebära att en person säkerhetsprövas upp till en viss säkerhetsskyddsklass, snarare än mot en viss befattning. Det skulle kunna göra att en person kan byta befattning inom samma säkerhetsklass utan att en ny säkerhetsprövning påbörjas.

– I en global kontext är Sverige näst intill unikt med att inte ha ett klareringssystem inom säkerhetsskyddet. Vid en övergång till ett nytt system är det samtidigt viktigt att bevara de starka delar vi har i det svenska systemet, som säkerhetsprövningsintervjun och kontinuerlig säkerhetsprövning som verksamhetsutövaren ansvarar för, säger Oskar.

*Oskar är ett fingerat namn.