Samverkan mellan myndigheter är centralt för att ett val ska kunna genomföras på ett säkert sätt. Som nationell säkerhetstjänst är det Säkerhetspolisens uppdrag att upptäcka, motverka och förhindra brott mot Sveriges säkerhet.

Säkerhetspolisen har, tillsammans med flera myndigheter, ett ansvar för att valet kan genomföras på ett säkert sätt och utan allvarliga störningar. Det övergripande ansvaret för samordning av säkerheten kring valet ligger hos Valmyndigheten. Flera av Säkerhetspolisens ordinarie uppdrag, som att skydda den centrala statsledningen och att förhindra säkerhetshotande aktiviteter från främmande makt eller våldsbejakande extremism, har också koppling till genomförandet av ett val.

Delar information

Flera myndigheter arbetar tillsammans för att valet ska kunna genomföras fritt och demokratiskt. Navet i samarbetet utgörs av det nationella valnätverket som Valmyndigheten ansvarar för. I nätverket ingår förutom Säkerhetspolisen också länsstyrelserna, Myndigheten för psykologiskt förvar, Myndigheten för civilt försvar, Nationellt cybersäkerhetscenter och Polismyndigheten.

I nätverket delar myndigheterna information och lägesbilder med varandra. Samarbetet intensifieras ju närmare valdagen kommer.

Skyddspersonernas säkerhet

Säkerhetspolisen ansvarar för skyddet av den centrala statsledningen där bland andra statsministern, statsråden i regeringen och riksdagsledamöter ingår. I detta ansvar ingår även att valrörelsen ska kunna genomföras på ett säkert sätt.

Under ett valår, då antalet torgmöten, dörrknackningar och andra aktiviteter ökar, ökar även exponeringen och synligheten av skyddspersonerna vilket kan ha en påverkan på såväl hotbild som sårbarheter. Det tar Säkerhetspolisen höjd för i arbetet med att dimensionera skyddet.

Som förtroendevald med hög grad av synlighet förändras vardagen och man behöver göra medvetna val för att höja sin egen säkerhet. Samarbete är centralt för att genomföra personskyddsuppdraget. Säkerhetspolisen bedriver ett nära samarbete kring skyddspersonernas säkerhet med såväl Polismyndigheten som med Regeringskansliets och riksdagens säkerhetsorganisationer.

Hotaktörer och valet

Främmande makt har ett intresse av att påverka svenskt politiskt beslutsfattande och ett val kan utgöra ett tillfälle att genomföra aktiviteter som främjar främmande makts långsiktiga intressen. För Ryssland handlar det till exempel om att skapa splittring i Nato, minska stödet till Ukraina och säkra den egna regimens överlevnad. Genom att sprida desinformation kan främmande makt försöka underblåsa motsättningar i Sverige.

Sverige har ett robust, rättssäkert och decentraliserat valsystem. Processen är transparent med flera inbyggda kontrollsystem där rösträkningen sker manuellt, flera gånger och på flera nivåer. Det gör att systemet är svårt att manipulera.

Erfarenhet från tidigare år visar att aktiviteten i våldsbejakande extremistmiljöer ökar under ett valår. Det bedöms tillhöra normalbilden. Det handlar framförallt om våldsbejakande höger- och vänsterextremism och aktiviteterna riktas i huvudsak mot upplevda meningsmotståndare. I dagsläget ser Säkerhetspolisen inte att valet i sig är ett utpekat mål för de här miljöerna. Däremot kan valåret utnyttjas för att sprida propaganda och försöka locka nya anhängare.