Oförutsedda händelser och konflikter i omvärlden har påverkat hotbilden mot Sverige under det gångna året. Mycket tyder på att även kommande år kommer att präglas av stor osäkerhet. Det ställer krav på Säkerhetspolisen att agera med både beslutsamhet och eftertänksamhet.

Omvärlden och hotet

Hotet mot Sverige är föränderligt och hänger till stor del ihop med det som händer utanför landets gränser. Under 2025 och i inledningen av 2026 har flera händelser i omvärlden, både direkt och indirekt, påverkat hotbilden mot Sverige och därmed också Säkerhetspolisens arbete.

Främmande makt och våldsbejakande extremister är opportunistiska på så sätt att de utnyttjar tillfällen som ges för egen vinning. Våldsbejakande extremister kan till exempel utnyttja krig och konflikter i andra delar av världen för att mobilisera sympatisörer i Sverige, och främmande makt kan försöka förstärka motsättningar inom eller mellan länder.

– Spänningar som synliggörs i relationer kan utnyttjas av främmande makt för att flytta fram deras positioner på ett förhållandevis enkelt sätt. Risken för att främmande makt vill pröva vår motståndskraft har ökat, särskilt från Ryssland, säger Fredrik Hallström.

Hotet mot Sverige påverkas i hög utsträckning av händelser i omvärlden som är svåra att påverka. Det skydd som Sverige som land bygger upp är däremot något som går att påverka.

– Det vi som land verkligen själva styr över är skyddet av sådant som är skyddsvärt, oberoende av hotnivåer. Det finns flera områden där skyddet behöver stärkas. Exempelvis är främmande makt intresserade av svensk forskning, som ligger i framkant. Teknik som kan användas inom totalförsvaret är också intressant för främmande makt. Därför är det viktigt med ett starkt skydd inom dessa områden, säger Carolina Björnsdotter Paasikivi.

Det hybrida hotet

Vid sidan av säkerhetshotande verksamhet som spionage och olovlig teknikanskaffning finns det flera exempel i närtid där främmande makt har använt andra metoder mot mål i Europa. Det handlar exempelvis om cyberangrepp, sabotage och påverkansförsök. Den typen av hybrida aktiviteter genomförs ofta med hjälp av ombud för att minska risken att bli upptäckt.

– Säkerhetshotande verksamhet mot Sverige som främmande makt ägnar sig åt är i första hand en fråga för Säkerhetspolisen, oavsett vilken metod som används. Det är vi som har kunskapen att avgöra om utländska underrättelse- eller säkerhetstjänster ligger bakom en incident, säger Fredrik Hallström.

Ett antal händelser i Sverige har under de senaste åren varit föremål för spekulationer om sabotage och främmande makts inblandning, till exempel rörande telemaster och vattenanläggningar. Flera av händelserna har Säkerhetspolisen undersökt och kunnat konstatera att de skett utan inblandning av annan stat. Det har till exempel handlat om olyckshändelser eller skadegörelse utförd av enskilda personer utan koppling till främmande makt.

– Vi ser en påtaglig risk för att sabotage från främmande makt kan komma att riktas mot Sverige framöver. Samtidigt är det viktigt att inte dra slutsatser av en händelse innan det är ordentligt utrett vad det är som har inträffat och vem som ligger bakom. Allvarliga händelser inträffar, men det är inte alltid främmande makt som orsakar dem. Att tillskriva främmande makt aktiviteter som de inte ligger bakom hjälper dem att uppnå sina mål, utan att själva behöva göra något, säger Fredrik Hallström.

En del av syftet med verksamheten som främmande makt bedriver mot Sverige är att polarisera, sprida rädsla i samhället och förstärka ett narrativ som ligger i linje med det egna landets långsiktiga intressen. Inte sällan handlar det om att säkra den egna regimens överlevnad och maktposition.

– Ryssland vill sprida en bild av ett Europa i sönderfall och undergräva vårt stöd till Ukraina. Genom att vara källkritiska och fundera över vem som kan tänkas dra nytta av att information sprids bidrar vi alla till skyddet mot påverkansförsök, säger Carolina Björnsdotter Paasikivi.

Gränser suddas ut

Utvecklingen av hotet från främmande makt innebär att gränserna mellan Säkerhetspolisens arbete med kontraterrorism och kontraspionage inte är lika tydliga som tidigare. Gränserna mellan terrorism, aktiviteter från främmande makt och annan brottslighet suddas ut.

Främmande makt använder kriminella som ombud för att utföra aktiviteter och målen för terroraktiviteter sammanfaller i högre utsträckning med främmande makts mål. Ny teknik, inte minst användningen av AI, ökar också förmågan hos de som vill skada Sverige.

– Det nya hotlandskapet märks tydligt i arbetet inne på Säkerhetspolisen. Vi arbetar på helt nya sätt. De traditionella uppdelningarna mellan olika verksamhetsområden blir mindre viktiga. Samarbetet mellan olika kompetenser, exempelvis poliser, it-specialister och psykologer, blir viktigare. När omvärlden förändras måste verksamheten också göra det. Det är så vi möter hotet, bygger skydd och håller Sverige säkert, säger Carolina Björnsdotter Paasikivi.

Den sammantagna bedömningen av terrorhotet mot Sverige är fortsatt att våldsbejakande islamism och våldsbejakande högerextremism utgör de största hoten. De troligaste förövarna är personer som har radikaliserats genom våldsförhärligande propaganda och som agerar på egen hand.

Säkerhetspolisen arbetar med flera verktyg för att reducera hotet mot Sverige. Det handlar om allt från att i samarbete med andra myndigheter göra det svårt att verka i vårt land till att inleda förundersökningar för att driva fall rättsligt.

– Vi agerar alltid så tidigt som möjligt för att reducera hot, vi har inte råd att vara passiva. Ett verktyg vi har är att inleda en förundersökning. Vår definition av framgång är inte alltid en fällande dom, utan snarare att agera tidigt och reducera ett potentiellt hot. Vi gör alltid vårt yttersta för att hot mot Sverige reduceras innan de realiseras, säger Fredrik Hallström.